synden straffar sig själv...
...som man brukar säga. Nu sitter jag här med två månader bakom mig, utan ett enda inlägg (men tro inte att jag glömt att läsa era), och ska försöka sammanfatta mitt liv till bergochdalbana.
Till att börja med så befinner jag mig i Uppsala av alla ställen(!) sedan 1 augusti, då jag med en dags varsel fick det allra underbaraste jobbet som servitris och bartender på en pub/restaurang - William's. (Brittish pub, Indian kitchen) Jag hade min intervju 31 juli och började dagen efter. ^^ Så jag fördriver nätterna med att servera, prata med folk och blanda drinkar och jag har verkligen jättekul! Det är svårt att beskriva skillnaden mellan skolmornarna och att få sova till tolv, vara på jobbet vid fem och gå hem trött vid två för att sen bara gå och lägga sig och somna till en film eller nått. Som den lilla nattmänniska jag alltid hävdat att jag är, måste jag säga att jag aldrig mått bättre =)
Första veckan i Uppsala bodde jag hos en gammal klasskamrat, Edward, och sen hos en kompis som jag inte hade sett på två år, Niclas. Nu har jag snart bott två veckor hos en annan gammal kompis, Rebecca (även kallad Punk-Bäcca) där jag kommer stanna tills jag lämnar Uppsala. Hon ligger som bäst och snarkar i andra hörnet av vår mysiga etta. ^^ Hon ska upp och jobba vid 7 medan en annan har en av få lediga dagar som jag ska spendera hos en ortoped :p Det ska bli kul.. haha!
Jag antar att ryktet om att jag och Joel är tillsammans igen har nått de flesta av er vid det här laget. Om något mot all förmodan har undgått att höra det –surprise ;p
Vi led oss båda igenom en månad efter att vi alla hade lämnat Öland, sen åkte jag tillbaka till skolan (som btw kändes åt helveten jävla fel utan alla er där!) och hade en mycket turbulent midsommar-vecka. Alla(!) kort lades på bordet och beslutet om en nystart togs. Då drog jag mig för att slänga upp anslag om det här då jag visste vad några av er tyckte/tycker, och inte förrän nu känner jag mig redo att säga som det är. Det rör inte alla av er i klassen men några av er behöver få veta att; Jag är inte stolt över hur jag betedde mig mot min pojkvän under året, men det är inget som går att ändra på nu. Vi har förlåtit och glömt och jag hoppas att ni kan göra detsamma. Man måste tro på att människor kan förändras (om än radikalt över en natt).
Efter en vecka på jobbet så tog jag en vecka ledigt för att åka ner till Skåne och träffa Joel. Vi spenderade lite tid hos mina föräldrar för att sedan bege oss ut till mitten av ingenstans –Vånga, och leva bohem utan vatten och el. Det är en prövning för vilket par som helst, I assure you…
Tystanden var total…t skrämmande till en början men då mörkret föll hade vi vant oss och myste vid kaminen ^^ Efter några dagar åkte vi tillbaka till den lilla hålan Färlöv och förberedde oss för nästa lilla äventyr – tandemcykling på Ven. Vi begav oss tidigt (efter 8) på fredag morgon till Landskrona för att ta båten över till Ven. (Det är en ö som ligger mellan Skåne och Danmark) Där hyrde vi en tandemcykel och ägnade resten av dagen åt att cykla runt på ön. Så himla mysigt var det! Ni som aldrig har varit där borde verkligen åka dit! Jag som inte är en friluftsmänniska älskar det, och det vill inte säga lite…
Vi avslutade den veckan med att somna i soffan till inget mindre än Pocahontas (i brist på annat) och tog samma buss mot Kalmar morgonen därpå, sedan fortsatte jag till Sthlm och Uppsala.
Tre dagar senare fick jag besök i Uppsala ^^ Vid det laget hade Niclas tröttnat på mig så vi våldgästade Edward som åkte till sina föräldrar och lämnade sitt studentrum till vårt förfogande. Mycket tacksamt =) Vi var bl a och såg ArkivX tillsammans med Punk-Bäcca, vilken inte var värd att se på bio, och kollade igenom hela säsong 1 av Heroes. (Var stolt över mig som bojkottat hela året!)
Nu väntar några få dagar av jobb för att på söndag åka en sväng till Göteborg och hälsa på min älskling ^^
Enough about me… Det är så himla kul att höra att ni trivs på Wendelsberg och i Göteborg! Om saker vill som vi så blir jag med snart Göteborgsbo. Man vet aldrig…! Er i Norge ser jag fram emot att träffa snart igen. Då jag inte är vaken när ni är det så blir det svårt att ringa… Jag hoppas ni har ett rejält äventyr att berätta om! Kristine, what can I say… jag saknar dig nästan mest för att du är längst bort, men vi hann ju iaf träffas i somras =) Alice, Adam och Svanen. Det ska bli jättekul att få träffa er snart igen och höra hur det gått för er, även för Edvard som snart blir vår alldeles egna tvättäkta affärsjurist ;)
I övrigt skimrar allt i flera nyanser av svart, mycket tée förtärs och mitt liv är inte mindre komplicerat än tidigare.
Säkerligen för mycket sagt, ännu mer glömt att säga. Klockan är halv fyra och mitt dygn är slut.
Joel hälsar till er allihopa och tigger om lösenordet för att kunna blogga med oss. *fniss* Gonatt på er! Jag hoppas de som av naturen organiserar, ser till att vår återträff blir av snart ;)
\mandie
Kommentarer
Trackback
